|
|
|
||
| Startsida Klubben Banan Tävlingar Greenfee Seniorer Junior/Elit Restaurang Pro/shop |
|
Vår miljöcertifiering har nu förlängts med 3 år. Ljunghusens var den första golfklubben i världen som certifierades i miljöledningssystemet "Golf Environment Organisation", efterföljare till "Committed To Green" som vi blev certifierade av 2002. Klubben har också Svenska Golfförbundets miljödiplom. Certifikatet ska förnyas vart tredje år efter besiktning. I år var det dags igen och vår certifiering är nu förlängd.
Stig Persson belönades för sina miljöinsatser
Utdrag från pressreleasen: Wentworth, England - hållbarhetsarbete och resultat av tre banbrytande organisationer och enskilda personer har idag erkänts genom presentationen av Environmental Innovation Awards från Golf Environment Organisation (GEO) och deras partner, globala logistikföretaget UPS. Den holländska Golf Federationen (NGF), den skandinaviska Turf och Research Foundation (STERF) och Stig Persson, General Manager för Ljunghusens Golfklubb i Sverige har alla visat enastående engagemang och ledarskap, på mycket olika sätt, för att främja och miljötjänster och sociala ansvar inom hela golfbranschen. I över 30 år har Stig verkat som klubbchef för Ljunghusens Golfklubb, som ligger på det vackra Falsterbonäset i södra Sverige. Han är erkänd och respekterad av sina internationella kollegor som en stark förespråkare för en hållbar golfanläggning. Fast besluten att föregå med gott exempel, har han inlett flera och varierade insatser för det praktiska miljöarbetet på golfklubben och förmedlat detta både nationellt och internationellt. Från ekologiskt bevarande av livsmiljöer och arter, till effektivt användande av energi och vatten resurser.
Läs om: 1. Miljöpolicy. 2. Banans flora.
LÅNGSIKTIG MILJÖPLAN. Sedan 1996 arbetar Ljunghusens GK med en långsiktig miljöplan. 1. Vi skall medverka till en ekologiskt hållbar utveckling.
Naturvård. Grönyteskötsel.
377 arter växer på Ljunghusens golfbana.
En florainventering av David Göransson.
Våren 2003 fick jag av Ljunghusens golfklubb uppdraget att inventera växterna på golfbanans område. Golfbanans område är cirka 87 hektar stort. Den ligger till stor del på ljunghed. Denna del av banan är ett litet hörn av den stora, betade Skanörs ljung. Den övriga delen av banan ligger till största delen på torra sandhedar. Denna typ av hedar kallas ofta grå sanddyner. Närmast vattnet breder de vita sanddynerna ut sig. På dessa dyner rör sig sanden hela tiden och endast några få växter klarar denna miljö. På de stränder som inte är så exponerade för vind och vågor, växer det ofta flera olika sorters gräs, halvgräs och små salttåliga växter. På golfbanan finns flera olika typer av natur. Till viss del är de lätta att identifiera och kartlägga men oftast låter sig inte naturen beskrivas på något enkelt sätt. Beskrivningarna av de olika naturtyperna på området är därför mycket schematiska och förenklade. Min förhoppning är att de ska förmedla en bild av hur området ser ut men även väcka ett intresse att själv upptäcka något av den natur som finns på golfbanan. I beskrivningarna har jag valt att endast använda svenska artnamn. Fullständiga vetenskapliga namn finns i artlistan. Rödlistade arter.
I beskrivningarna nedan nämner jag att några arter är rödlistade. Det betyder att de är så ovanliga att de är upptagna på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2000). ArtDatabanken sammanställer rödlistan som är en lista över de mest hotade arterna i Sverige. I rödlistan är de medtagna arterna graderade enligt en femgradig skala: försvunnen (RE), akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU) och missgynnad (NT). Det finns även en kategori för växter som man saknar tillräcklig information om: kunskapsbrist (DD). I artlistan anges vilken hotstatus de olika rödlistade arterna har. Systematik.
När man inventerar växter är det främst olika arter man söker. Men artbegreppet är inte alltid så tydligt. Det finns växter som har olika krav på sin växtplats och även olika utseende men som är så nära släkt att de tillhör samma art. Eftersom man ändå vill markera dem på något sätt säger man att de tillhör olika underarter. Ibland använder man begreppet varietet. Då är skillnaderna mindre än mellan underarter. För att förenkla detta kallar jag alla noterade växter för arter oavsett vilken systematisk nivå de tillhör.
Resultat. Min inventering av golfbanans område visar att det är en mycket artrik plats. Det som gör att så många växter trivs på golfbanan är mosaiken – blandningen av partier med högt och lågt gräs, smådungar och buskage, sandgropar, dammar och diken. På detta sätt liknar golfbanan ett ålderdomligt odlingslandskap som också gav utrymme åt mängder med arter på grund av sin mosaik av olika biotoper.
Bankarta med naturtyperna markerade i olika färger.
Det första man lägger märke till är den helt dominerande ljungen och klockljungen som på sensommaren får landskapet att lysa rosa. Det är främst låga buskar och ris som dominerar ljungheden. Där marken är torr och lite sandig växer exempelvis kruståtel, knägräs, stagg, skogsbräken och rikligt med rödven, ett sirligt gräs som får marken att skimra i rött. Där den sandblandade torven har blivit blottad blommar ofta några plantor mjölke. Deras rosa blomsterkvastar lyser på långt håll. Fuktigare platser. På fuktigare platser kan det stora gräset blåtåtel dominera och bilda höga tuvor. Sent på sommaren lyser den exklusiva och rödlistade klockgentianan klarblått från flera ställen på golfbanan, exempelvis i ruffen på hål 2 och 3. Den trivs på samma platser som blåtåtel, klockljung och pors men är helt beroende av hävd. Hävd betyder att marken brukas genom exempelvis slåtter eller bete. Klockgentianan kommer att kvävas av större växter om dess växtplatser får lämnas att växa fritt. Detta är en förklaring till att den trivs i ruffen där vegetationen hålls nere. Diken, dammar och sänkor. Vid diken ,dammar och fuktiga sänkor på ljungen kan man hitta flera spännande arter. I ett litet kärr söder om hål 6 växer bland annat de två rödlistade arterna krypfloka och rödlånke. Krypfloka är en flockblommig växt med fint flikiga blad som kryper på gyttjan i kärret. Rödlånke är även den krypande och har glänsande spatellika blad. De samsas här med de vanligare växterna sydknappsäv, fackelblomster, ryltåg, bredkaveldun och spikblad. På kanter av dammar och diken växer ofta de två insektsfångande arterna småsileshår och rundsileshår tillsammans med ängsull, vars ulliga ax skimrar silvervitt. I norra ruffen på hål 7 växer en snarlik art som heter kärrull. Den är ovanlig i södra Skåne och har normalt en mer nordlig utbredning. I den västra dammen vid green på hål 2 finns rikligt av den lilla rödlistade ormbunksväxten klotgräs. Den växer som en tät matta av ljusgröna strån i vattenlinjen. Även denna art är beroende av att övrig vegetation inte tillåts bli för hög och är därför gynnad av att växtligheten på dammkanten årligen slås. På kanterna av samma damm växer även en liten art som heter strandpryl. Den är liksom klotgräset knuten till näringsfattiga vatten och skulle troligen missgynnas av ökad näringshalt i dammen.
Skötselförslag.
Ljungheden ska hållas öppen genom att buskar och träd inte fritt får sprida sig. Dess fuktighet ska bibehållas och vidare utdikning bör ej ske. Gödning av banor får ej påverka vattendrag, dammar och kärr på ljungheden så att floran där skadas. Sandhed.
Mellan tallskogen och sandstranden breder en stor sandhed ut sig. På de torra sandfälten tävlar många arter om utrymmet. Denna typ av sandhed kallas ofta grå sanddyn. Det är sanddyner som har stabiliserats av vegetationen. När man vandrar över fälten är det kanske mest de olika färgstarka växterna man lägger märke till. Rosa: backtrift och backnejlika. Blå: oxtunga, liten blåklocka och blåmunkar. Gul: flockfibbla, rotfibbla, mattfibbla, gul fetknopp, hedblomster och gulmåra. Om man tar sig tid till att sätta sig ner och titta lite noggrannare på marken ser man att där växer ännu fler arter än man först trodde. Vårveronika, vårarv, vitknavel, nagelört, krypnarv, knippfryle, trådklöver, rödsyra, jordklöver och skatnäva, är några vanliga växter som man kan hitta på sandfälten. När man sitter där på huk kan man plötsligt känna doften av timjan. Om man då letar lite hittar man snart täta mattor av backtimjan med vackra rosa blommor. En annan doftande ört som är vanlig på sandfälten är fältmalört. Sandlök växer rikligt på hela området och ska inte förväxlas med gräslök som inte alls växer här. Bakom hål 20 växer däremot ett litet bestånd av backlök. Det växer inte många träd här men enstaka bergtallar, oxlar och vitpilar står spridda. Rosbuskar, hagtorn och enstaka fläderbuskar finns här och där. Jag har hittat flera olika sorters buskar som har spridit sig från omgivande trädgårdar. Exempel på sådana är häggmispel, berberis, klasespirea, liguster, syren och häckoxbär. Det är spännande med nya arter men dessa bör nog stanna i trädgårdarna och inte tillåtas att etablera sig på sandfälten, eftersom de då kan hota den värdefulla inhemska floran.
Skötselförslag.
Sandheden ska hållas öppen genom att buskar och träd inte fritt får sprida sig. Träd och buskar som sprider sig från omgivande trädgårdar ska tas bort. Bevattning och konstgödning på banorna får inte ske i sådan omfattning att sandhedens vegetation påverkas. Vit sanddyn.
Vit sanddyn kallas de sanddyner som inte är helt täckta av växter utan ständigt formas om av vinden. Mellan sandheden och havsstranden, bara några steg söderut från hålen 22, 23 och 24 ligger en lång sådan sanddyn som inte bara är påverkad av vind och vatten. På sommaren blir den även hårt sliten av de många badgästernas tramp. Den långa sanddynen sträcker sig vidare utmed stranden åt nordväst och bildar här en revhake som skärmar av en havsvik utanför den västra delen av golfbanan.
På sanddynerna växer bergkorsört som är ett par decimeter hög och har gula små blomkorgar. Nästan överallt på sanddynerna växer den vackra strandvialen, en krypande och klängande rosa ärtväxt. Även mindre gräs kan etablera sig på sanddynerna. Gråsvingel är en underart av rödsvingel och är specialiserad för denna miljön. Halvgräset sandstarr binder sanden effektivt med sina långa revor. Vid en liten dunge av fläder, apel, rosor och hagtorn, som ligger vid hål 23, växer även odört och taggkörvel. Taggkörvel är sällsynt och rödlistad, den trivs på näringsrika platser där marken ofta störs och blottläggs. Odört är ganska sällsynt och även den trivs på näringsrika platser. Odört ser ut som en hög hundkäx med en stam som är rödprickig längst ner. Vresros hör ursprungligen hemma i Ostasien men trivs på sanddynerna och bildar där täta bestånd. Om den tillåts breda ut sig fritt kommer den konkurrera ut all annan vegetation. Den bör därför regelbundet hållas efter. Vid vattnet, där det är fuktigare och mer näringsrikt eftersom alger och växter från havet spolas upp, växer till exempel strandmålla, rödmålla, kustbaldersbrå, marviol och sodaört. Dessa växter måste klara av att bli både översvämmade och uttorkade, samtidigt som de måste skydda sig från salt som är giftigt för de flesta växter.
Skötselförslag.
Bestånden av vresros bör inte tillåtas breda ut sig okontrollerat. Havsstrand.
Utmed stränderna söder om hål 17, 18 och sydväst om hål 26 finns en vegetationstyp som liknar betad havsstrandäng. Bete förekommer dock inte på banan. Hävden består av återkommande, manuell röjning av vegetationen på de smala strandkanterna. På dessa smala stränder finns många olika växter som trängs om utrymmet. Nere i vattenkanten växer blåsäv, havssäv och vass. Deras rötter stabiliserar strandsedimenten och gör det möjligt för mindre arter att slå rot. Exempel på sådana växter är de två snarlika havsnarv och saltnarv som båda har små rosa blommor. Om man letar noga kan man hitta grodtåg och den mycket lilla strandnarven. Den vackra och marktäckande strandkrypan sträcker sig från det riktigt blöta en liten bit upp i de täta, mörkgröna bestånden av salttåg. Här blandar sig även några gräs in. Både krypven och revigt saltgräs flätar täta mattor som kan täcka stora ytor vid strandkanten. Ytterligare lite längre från vattnet kan det vara lönt att leta efter de två arterna dvärgarun och kustarun som är två mycket vackra växter som även de har rosa blommor. De skiljs åt främst med hjälp av storleken. Där dvärgarun växer kan även strandrödtoppa dyka upp, ibland tillsammans med knutarv. Söder om klubbhuset sträcker sig en sandrevel ut i havet åt nordost och skärmar av en grund havsvik. Utmed stränderna av den lugna viken breder vassen ut sig. I de täta vassruggarna kan inte många andra växter överleva. Men där vassen blir glesare närmast vattnet bildas ofta näringsrika vallar av döda växter och alger. Här trivs näringskrävande arter som strandmålla, svinmålla och krusskräppa. Ett par arter som åtminstone till en del klarar konkurrensen med vassen är den manshöga strandmolke och den ståtliga strandkvanne. Strandkvanne växer även vid green på hål 26 och ska inte förväxlas med den giftiga jättelokan som inte alls förekommer på golfbanan. Där marken blir torrare glesnar också vassen lite och flera olika växter kan tävla om utrymmet. Den kanske mest iögonfallande är snårvinda som klänger och klättrar på vassen. Andra vanliga växter i vassen är bitterkrassing, krustistel, besksöta, hampflockel, blåsäv och havssäv.
Skötselförslag.
Den traditionella skötseln av denna naturtyp är bete. Där ingen skötsel alls förekommer utarmas floran och enstaka konkurrenskraftiga arter kommer ta över. Där bete inte kan förekomma är slåtter ett bra alternativ. Slåttern bör genomföras med skärande redskap på sensommaren. Mellan hålen 13, 16, 17 och 18 ligger ett gräsområde med flera dammar och grävda diken. Vegetationen här är intressant och liknar den som beskrivs ovan. Här växer till exempel rikligt med ormtunga, salttåg, dvärgarun och gulkämpar. Området hotas av igenväxning och är i behov av hävd för att inte förlora sina värden och sin karaktär av fuktig havsstrandäng. Här skulle det vara önskvärt, om möjligt, med bete. Om marken betades skulle området bli intressant inte bara för växterna utan även för groddjur och vadarfåglar. Om detta område inte kan betas bör det årligen slåttras enligt ovanstående.
Havsvik.
Innanför den stora reveln sydväst om klubbhuset har en lugn havsvik bildats. Viken är långgrund och bottnen består av finkorniga sediment och sand. Om man vadar ut i vattnet kan man se att här växer flera arter, bland andra storsärv, skruvnating, hårnating, borstnate och axslinga. Dessa växer mestadels under vattenytan men sträcker sig upp mot ytan. Utanför viken på djupare vatten växer rikligt med bandtång som spolas upp på stränderna. Skötselförslag.
Tippning i vattnet av jordmassor eller trädgårdsavfall bör ej ske. Ruderatmark. Ruderatmark är sådan mark som ofta störs och rörs om. Exempel är gårdsplaner, parkeringsplatser, hamnar, soptippar mm. På sådana platser är det de ettåriga växterna som dominerar eftersom det hela tiden finns bar mark för deras frö att gro på. På golfbanan finns det framför allt ett sådant område som är mycket artrikt. Det ligger vid träbodarna cirka 100 meter väster om klubbhuset. Där finns stora sand och jordhögar men även tippade rester från banskötseln så som gräsklipp och buskar. Eftersom frö kan spridas med jord eller fåglar från andra platser kan många mer eller mindre oväntade växtfynd göras. Exempel på oväntade växter är solros som blommade här mot slutet av sommaren tillsammans med den välkända trädgårdsblomman kaplobelia. Vinterportlak blommade på en av jordhögarna i juni. Strandmålla, svinmålla, flikmålla, broskmålla, krusskräppa och strandskräppa är alla näringskrävande arter som man kan hitta på näringsrika havsstränder men som även trivs här i de näringsrika jordhögarna. Flera arter som växer här är också vanliga i jordbrukslandskapet, till exempel etternässla, rågvallmo, jordrök, penningört, gatkamomill, åkerspärgel, vildpersilja, revormstörel och baldersbrå. Den lilla och mycket vackra rödmire kan man hitta här liksom i rabatter och gräsmatter runt klubbhuset. Är sådan här skräpmark, som den också kallas, något att uppmärksamma? Ja, eftersom flera olika växter bara kan överleva på näringsrika platser med blottad jord kan en sådan plats bli en liten oas för flera ovanliga arter. Till exempel växer här rikligt av de två rödlistade växterna paddfot och taggkörvel. Paddfot är en sträv och slingrande växt som har fått sitt namn på grund av sina platta och flikiga foderblad. Taggkörvelns frön har tätt med små krokiga taggar.
Skötselförslag.
Inga särskilda åtgärder behöver göras. Artlista.
I artlistan anges alla arter som är funna någonstans på området. Arterna är ordnade i systematisk ordning. Förutom arternas namn anges även för varje art i vilken biotop jag huvudsakligen har påträffat den. Arter som är fridlysta är markerade med blå text och rödlistade med röd. För de rödlistade arterna anges även vilken hotstatus de har.
Svenskt namn Biotop åkerfräken sandhed ängsfräken gräsmatta ormtunga fuktig gräsmark stensöta sandhed, sanddyn majbräken sanddyn skogsbräken ljunghed träjon sanddyn, sandhed, ljunghed klotgräs damm på ljunghed VU bergtall sandhed, ljunghed tall sandhed, ljunghed en ljunghed asp ljunghed vitpil sandhed bindvide sandhed sälg ljunghed gråvide ljunghed sandvide ljunghed krypvide ljunghed smalvide sandhed pors ljunghed klibbal ljunghed vårtbjörk sandhed, ljunghed glasbjörk ljunghed hassel ljunghed ek ljunghed, sandhed brännässla näringsrika platser etternässla näringsrika platser åkerbinda gräsmatta parkslide gräsmark strandpilört fuktig havsstrand vanlig pilört ruderatmark åkerpilört ruderatmark bägartrampört grusplaner och stigar ängssyra all gräsmark bergsyra sandhed rödsyra sandhed krusskräppa näringsrika platser, fuktig havsstrand vattenskräppa diken och dammar på ljunghed strandskräppa ruderatmark tomtskräppa näringsrika platser stor ängssyra sandhed flikmålla ruderatmark broskmålla ruderatmark, havsstrand strandmålla havsstrand, ruderatmark spjutmålla havsstrand svinmålla havsstrand, ruderatmark rödmålla havsstrand, ruderatmark svenskmålla havsstrand, ruderatmark sodaört Sanddyn vinterportlak ruderatmark sandnarv sandhed hönsarv all gräsmark klibbarv sanddyn vårarv sandhed backnejlika sandhed saltarv fuktig havsstrand strandnarv fuktig havsstrand knutnarv fuktig havsstrand krypnarv all gräsmark åkerknavel sandhed tuvknavel sandhed vitknavel sandhed smällglim ruderatmark åkerspärgel ruderatmark havsnarv fuktig havsstrand saltnarv fuktig havsstrand grässtjärnblomma all gräsmark våtarv näringsrika platser blekarv gräsmark vintergäck gräsmatta smörblomma all gräsmark knölsmörblomma näringsrik gräsmark svalört gräsmark ältranunkel diken och dammar på ljunghed sköldmöja damm revsmörblomma näringsrik gräsmark strandranunkel diken och dammar på ljunghed tiggarranunkel fuktig blottad jord berberis sandhed rågvallmo ruderatmark jordrök ruderatmark löktrav ruderatmark backtrav ruderatmark pepparrot ruderatmark bangyllen ruderatmark raps ruderatmark åkerkål ruderatmark baltisk marviol sanddyn atlantisk marviol sanddyn lomme ruderatmark bergbräsma sandhed kärrbräsma fuktig gräsmark dansk skörbjuggsört fuktig havsstrand skörbjuggsört fuktig havsstrand stillfrö ruderatmark nagelört sandhed bitterkrassing fuktig havsstrand sumpfräne ruderatmark strandfräne ruderatmark åkersenap ruderatmark hamnsenap ruderatmark vägsenap ruderatmark sandkrassing sandhed penningört ruderatmark småsileshår diken och dammar på ljunghed rundsileshår diken och dammar på ljunghed kärleksört sandhed gul fetknopp sandhed måbär sandhed trädgårdsvinbär sandhed svensk häggmispel sandhed, ljunghed häggmispel ljunghed, sandhed jungfrukam sandhed gåsört fuktig och näringsrik gräsmark trubbhagtorn sandhed trubbhagtorn x spetshagtorn sandhed apel sandhed vildapel ljunghed femfingerört sandhed blodrot ljunghed revfingerört ljunghed kal stenros sandhed kal nyponros sandhed äppelros ljunghed vresros sanddyn hallon ljunghed flikbjörnbär ljunghed sötbjörnbär ljunghed rönn Ljunghed, sandhed oxel sandhed klasespirea sandhed strandvial sanddyn käringtand all gräsmark smal käringtand gräsmark NT humlelusern ruderatmark harklöver sandhed jordklöver sandhed trådklöver sandhed, ljunghed smultronklöver fuktig havsstrand rödklöver ruderatmark vitklöver all gräsmark kråkvicker all gräsmark duvvicker sandhed vårvicker sandhed liten sommarvicker sandhed stor sommarvicker gräsmark skatnäva sandhed duvnäva sandhed fliknäva ruderatmark mjuknäva ruderatmark sparvnäva sandhed revormstörel ruderatmark blekbalsamin ruderatmark brakved ljunghed läkemalva torr gräsmark skär kattost ruderatmark äkta johannesört sandhed, ljunghed åkerviol ljunghed, ruderatmark ängsviol sandhed luktviol gräsmark kärrviol diken och dammar på ljunghed klittviol sanddyn DD styvmorsviol sandhed rödlånke diken och dammar på ljunghed NT fackelblomster diken och dammar på ljunghed amerikansk dunört diken och dammar på ljunghed mjölke ljunghed backdunört buskage på ljunghed rosendunört näringsrik, fuktig mark kärrdunört diken och dammar på ljunghed axslinga havsvik, dammar kirskål näringsrika platser vildpersilja ruderatmark strandkvanne fuktig havsstrand taggkörvel havsstrand, ruderatmark VU hundkäx näringsrika platser krypfloka damm på ljunghed bäckmärke diken och dammar på ljunghed odört sanddyn spikblad diken och dammar på ljunghed palsternacka torr gräsmark bockrot sandhed rödkörvel buskage ljung ljunghed sydkråkbär ljunghed klockljung ljunghed odon ljunghed rödmire ruderatmark, gräsmatta strandkrypa fuktig havsstrand strandlysing diken och dammar på ljunghed skogsstjärna ljunghed backtrift sandhed strandtrift sandhed liguster sandhed syren sandhed kustarun fuktig havsstrand dvärgarun fuktig havsstrand klockgentiana ljunghed snärjmåra ruderatmark, buskage stor vattenmåra diken och dammar på ljunghed vattenmåra fuktig gräsmark gulmåra torr gräsmark snårvinda vassruggar åkervinda sandhed oxtunga sandhed, ruderatmark paddfot näringsrika platser, ruderatmark NT blåeld ruderatmark, sandhed sumpförgätmigej ruderatmark dikeslånke diken och dammar på ljunghed bosyska ljunghed pipdån ruderatmark vitplister näringsrik gräsmark mjukplister gräsmatta flikplister ruderatmark rödplister gräsmark, ruderatmark strandklo fuktig mark åkermynta fuktig gräsmark knölsyska fuktig gräsmark, ruderatmark backtimjan sandhed besksöta näringsrika platser, fuktig havsstrand nattskatta näringsrika platser, fuktig havsstrand strandrödtoppa fuktig havsstrand rödtoppa fuktig havsstrand ängsskallra sandhed gulsporre sandhed, ljunghed, fuktig havsstrand, sanddyn fältveronika ljunghed, ruderatmark teveronika gräsmark murgrönsveronika gräsmark skuggveronika gräsmark ärenpris sandhed, ljunghed trädgårdsveronika grämatta vårveronika torr gräsmark strandkämpar fuktig havsstrand svartkämpar all gräsmark åkergroblad ruderatmark gårdsgroblad ruderatmark, gräsmark kustgroblad ruderatmark gulkämpar fuktig havsstrand rödkämpar gräsmark strandpryl diken och dammar på ljunghed fläder ljunghed, sandhed, ruderatmark druvfläder ljunghed vildkaprifol sandhed läkevänderot dynsänka åkervädd sandhed ängsvädd sandhed, ljunghed liten blåklocka torr gräsmark blåmunkar sandhed kaplobelia ruderatmark röllika all gräsmark nysört ruderatmark liten kardborre ruderatmark ullkardborre ruderatmark åbrodd ruderatmark fältmalört sandhed gråbo sanddyn, ruderatmark tusensköna näringsrik gräsmark brunskära diken och dammar på ljunghed krustistel näringsrika platser, fuktig havsstrand åkertistel ruderatmark vägtistel ruderatmark kanadabinka ruderatmark hampflockel fuktig havsstrand hårgängel ruderatmark solros ruderatmark, sandstrand hedblomster sandhed flockfibbla sandhed rotfibbla sandhed taggsallat ruderatmark harkål ruderatmark höstfibbla sandhed gatkamomill ruderatmark revfibbla sandhed mattfibbla sandhed stånds sandhed bergkorsört sanddyn klibbkorsört ruderatmark korsört ruderatmark strandmalört fuktig havsstrand åkermolke näringsrik gräsmark, ruderatmark kålmolke ruderatmark strandmolke fuktig havsstrand renfana torr gräsmark sandmaskrosor sandhed ogräsmaskrosor all gräsmark, ruderatmark kustbaldersbrå näringsrik havsstrand baldersbrå ruderatmark strandaster fuktig havsstrand hästhov ruderatmark kupandmat diken andmat diken och dammar svalting diken och dammar på ljunghed havssälting fuktig havsstrand kärrsälting fuktiga havsstränder gropnate dammar på ljunghed gäddnate dammar och diken på ljunghed borstnate havsvik, dammar skruvnating havsvik hårnating havsvik bandtång havsbotten storsärv havsvik sparris torr gräsmark backlök sandhed sandlök sandhed påsklilja ljunghed ekorrbär sandhed ryltåg diken och dammar på ljunghed vägtåg diken och dammar på ljunghed löktåg diken och dammar på ljunghed knapptåg diken och dammar på ljunghed veketåg diken och dammar på ljunghed trådtåg ljunghed salttåg fuktig havsstrand grodtåg fuktig havsstrand borsttåg ljunghed knippfryle all gräsmark ängsfryle sandhed, ljunghed plattsäv dammkant sandstarr sanddyn stjärnstarr diken och dammar på ljunghed grusstarr ljunghed hundstarr diken och dammar på ljunghed blankstarr ljunghed harstarr ljunghed hirsstarr ljunghed liten ärtstarr diken och dammar på ljunghed sydknappsäv ljunghed tagelsäv dammar på ljunghed ängsull fuktig mark kärrull fuktig gräsmark tuvull ljunghed säv diken och dammar på ljunghed havssäv fuktig havsstrand blåsäv fuktig havsstrand bredkaveldun diken och dammar på ljunghed brunven fuktiga områden rödven Ljunghed, sandhed krypven fuktig havsstrand vårtåtel sandhed, sanddyn kärrkavle fuktig mark ängskavle ljunghed sandrör sanddyn östersjörör sanddyn vårbrodd all gräsmark knylhavre sandhed luddlosta torr gräsmark bergrör sanddyn borsttåtel sandhed hundäxing gräsmark knägräs ljunghed kruståtel ljunghed hönshirs ruderatmark strandkvickrot sanddyn blågrå kvickrot sanddyn kvickrot sanddyn gråsvingel sanddyn hårdsvingel sandhed fårsvingel sandhed daggsvingel sandhed rödsvingel all gräsmark lentåtel sandhed tvåradigt korn sandstrand strandråg sanddyn engelskt rajgräs sandhed blåtåtel ljunghed stagg ljunghed rörflen ljunghed timotej gräsmark vildtimotej ljunghed vass fuktig havsstrand vitgröe sandhed smågröe sandhed ängsgröe all gräsmark trampgröe sandhed, stigar kärrgröe fuktig gräsmark saltgräs fuktig havsstrand revigt saltgräs fuktiga havsstränder 377 arter Litteratur: Bernsmo, J. 1998: Birdwatching open: recording checklist. Opublicerad. Davidsson, J. 1962: Falsterbohalvön, en morfologisk snabbstudie. Skånes Natur. Årsskr. 49:2: 55-68. Gärdenfors, U. (Red) 2000: Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hillarp, J-Å. 1995: Mammals of the Ljunghusen golf course and adjacent areas. Opublicerad. Hommerberg, C. 1955: Falsterbonäset. En kulturhistorisk orientering. Skånes Natur. Årsskr. 42: 97-105. Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr. 91: 241-560. Lund. Kraft, J. 1987: Falsterbohalvöns flora. Växterna vid kusten mellan Malmö och Trelleborg. Lund. |
Miljökommitté Ulla Öhman, ordf Lars Knutson, banchef Stig Persson, klubbchef Carl Rugfelt, flora o fauna PG Bentz, fåglar |
 |
| Tidbokning: 040 - 45 80 00 | Spelinfo: 040 - 45 80 00 | Shopen: 040 - 45 25 61 | Restaurang: 040 - 45 35 81 | Epost: info@ljgk.se |
Gulsporre
